Att leva med en äldre hund kan vara något alldeles särskilt. Efter många år tillsammans känner man ofta hundens vanor, uttryck och små egenheter väldigt väl.
Med åldern förändras samtidigt både kroppen och hundens behov. Hunden kanske sover mer, behöver längre återhämtning och föredrar lugnare aktiviteter än tidigare.
Men alla förändringar är inte en naturlig del av åldrandet.
Stelhet, tydligt minskad aktivitet, förändrad törst, viktförändringar eller ett nytt beteende kan också vara tecken på sjukdom eller smärta.
Därför är det viktigt att inte automatiskt tänka:
”Det är bara för att hunden börjar bli gammal.”
Många sjukdomar hos äldre hundar går att behandla eller lindra, särskilt om de upptäcks tidigt.
Det finns ingen exakt ålder då alla hundar blir seniorer.
Hundens storlek och ras spelar stor roll. Generellt lever mindre hundar längre och börjar åldras senare än stora och mycket stora hundar.
En hund på sju år kan därför fortfarande vara relativt ung inom en liten och långlivad ras, medan en mycket stor hund kan ha börjat visa tydliga ålderstecken tidigare.
Det finns också stora individuella variationer.
Det viktigaste är därför inte hundens exakta ålder, utan hur just den hunden förändras över tid.
En äldre hund kan naturligt:
Men en hund ska inte behöva ha ont, vara kraftigt stel eller förlora intresset för livet bara för att den blivit äldre.
Om hunden förändras tydligt är det klokt att försöka ta reda på varför.
Artros är en kronisk ledsjukdom som är vanlig hos medelålders och äldre hundar.
Den utvecklas ofta gradvis, vilket innebär att hunden kan hinna anpassa sitt beteende innan ägaren inser att den har ont.
Tecken kan vara att hunden:
Ibland är beteendeförändringen det tydligaste tecknet.
En hund som verkar ha blivit ”lat” eller ointresserad kan i själva verket undvika aktiviteter eftersom de gör ont.
Behandlingen anpassas efter hunden och kan bland annat innehålla:
En äldre hund med artros behöver vanligtvis fortfarande rörelse. Aktiviteten behöver däremot anpassas så att hunden får arbeta utan att överbelastas.
Tandproblem är mycket vanliga hos hundar och risken ökar när problemen har fått utvecklas under många år.
Parodontit, eller tandlossningssjukdom, orsakas av inflammation i vävnaderna runt tanden och kan leda till smärta och förlust av tänder.
Hundar är dessutom ofta skickliga på att dölja smärta från munnen.
Tecken på tandproblem kan vara:
En hund kan fortfarande äta trots att den har omfattande tandsjukdom.
Daglig tandborstning är den viktigaste förebyggande åtgärden mot plack och parodontit. Tandproblem som redan utvecklats behöver däremot bedömas och behandlas av veterinär.
Risken för flera hjärtsjukdomar ökar med åldern.
Vilken typ som är vanligast beror bland annat på hundens ras och storlek. Små hundraser kan exempelvis drabbas av sjukdom i hjärtats klaffar, medan vissa större raser har ökad risk för dilaterad kardiomyopati.
Tecken på hjärtproblem kan vara:
En hund med hjärtsjukdom behöver inte visa tydliga symtom tidigt i sjukdomsförloppet.
Veterinären kan exempelvis upptäcka blåsljud eller förändrad hjärtrytm vid en vanlig hälsoundersökning.
Kronisk njursjukdom kan utvecklas långsamt och är ibland svår att upptäcka i början.
När njurarnas funktion försämras kan hunden bland annat:
Ökad törst och urinering ska därför inte automatiskt förklaras med att hunden har blivit äldre.
Blod- och urinprover kan användas för att bedöma njurfunktionen.
Kronisk njursjukdom går inte alltid att bota, men behandling och anpassad utfodring kan hjälpa till att bromsa sjukdomens utveckling och förbättra hundens livskvalitet.
Flera hormonella eller ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar blir vanligare hos äldre hundar.
Det kan exempelvis handla om:
Symtomen varierar beroende på sjukdom, men förändringar som kan vara värda att undersöka är:
Flera av dessa sjukdomar kan behandlas eller hållas under kontroll när rätt diagnos har ställts.
Synen kan förändras med åldern.
En lätt blågrå grumling av ögats lins kan förekomma hos äldre hundar utan att synen påverkas särskilt mycket. Det är inte samma sak som katarakt, grå starr, som kan försämra synen betydligt.
Tecken på synproblem kan vara att hunden:
Hundar kan ofta anpassa sig förvånansvärt väl till gradvis försämrad syn.
Försök att hålla hemmiljön förutsägbar och undvik att flytta runt möbler i onödan om hunden har svårt att se.
Många äldre hundar får gradvis sämre hörsel.
Det kan märkas genom att hunden:
En hund med försämrad hörsel kan istället lära sig att följa:
Tänk också på att nedsatt reaktion på ljud ibland kan bero på annat än hörseln, exempelvis kognitiv svikt.
Äldre hundar kan utveckla kognitiv dysfunktion, ibland kallat hunddemens.
Tillståndet påverkar hundens minne, orienteringsförmåga, beteende och sömn.
Tecken kan exempelvis vara att hunden:
Men flera andra sjukdomar kan ge liknande symtom.
En hund som vandrar omkring på natten kan exempelvis ha ont, behöva kissa oftare eller ha problem från mag-tarmkanalen.
Därför behöver andra medicinska orsaker uteslutas innan man drar slutsatsen att hunden har kognitiv dysfunktion.
När hunden blir äldre blir det vanligare att hitta olika typer av knölar.
Många är helt godartade – en knöl betyder alltså inte automatiskt cancer.
Cancer är däremot vanligare hos äldre hundar än hos yngre, och nya eller förändrade knölar bör därför undersökas.
Kontakta veterinär om du hittar en knöl som:
Andra möjliga tecken på tumörsjukdom kan vara oförklarlig viktnedgång, långvarig trötthet, sår som inte läker eller förändringar från det organ som är påverkat.
Det går inte att avgöra om en knöl är godartad eller elakartad enbart genom att känna på den.
Äldre hundar kan lättare förändras i kroppssammansättning.
Vissa blir överviktiga när aktivitetsnivån minskar, medan andra tappar vikt och muskelmassa.
Båda är värda att uppmärksamma.
Övervikt belastar bland annat lederna och kan göra det svårare för hunden att röra sig.
Oförklarlig viktnedgång kan däremot vara ett tecken på sjukdom.
Äldre hundar har också lättare att tappa muskelmassa, vilket kan göra dem svagare även om vikten på vågen ser ungefär likadan ut.
Känn därför regelbundet på hundens kropp istället för att bara titta på siffran på vågen.
Hundar visar inte alltid smärta genom att gnälla eller halta.
Hos en äldre hund kan tecknen vara betydligt mer subtila.
Var uppmärksam om hunden:
En förändrad personlighet behöver alltså inte betyda att hunden ”blivit grinig med åren”.
Smärta är en möjlig förklaring som bör uteslutas.
Många sjukdomar utvecklas gradvis och kan vara svåra att upptäcka hemma.
Vid en seniorkontroll kan veterinären bland annat undersöka:
Blod- och urinprov kan ibland ge information om sjukdomar innan symtomen blivit tydliga.
Regelbundna hälsokontroller för seniorhundar kan därför hjälpa till att upptäcka förändringar tidigare.
Att hunden blivit äldre betyder inte att all aktivitet ska försvinna.
Tvärtom mår många seniorhundar bra av att fortsätta röra på sig och använda hjärnan – men aktiviteten kan behöva anpassas.
Det kan exempelvis innebära:
Många äldre hundar uppskattar fortfarande både mental aktivering och sociala sammanhang även om den fysiska träningen behöver bli lugnare.
Kontakta veterinär om din äldre hund exempelvis:
Det är bättre att undersöka en förändring än att vänta på att den ska bli tydligare.
Äldre hundar har större risk att utveckla bland annat artros, tandsjukdomar, hjärtproblem, njursjukdom, hormonella sjukdomar, nedsatt syn och hörsel, kognitiv svikt och tumörsjukdomar.
Men åldrande betyder inte automatiskt sjukdom.
En seniorhund kan fortfarande vara nyfiken, aktiv och ha mycket glädje kvar i vardagen.
Det viktigaste är att lära känna hundens normala beteende och vara uppmärksam när något förändras.
Regelbundna veterinärkontroller, god tandvård, lämplig vikt, anpassad rörelse och en vardag som tar hänsyn till hundens förändrade förutsättningar kan bidra till att den äldre hunden får behålla så mycket komfort, självständighet och livskvalitet som möjligt.
Och kanske viktigast av allt:
En äldre hund ska inte behöva ha ont bara för att den är gammal.