Kastrering och sterilisering av hund – skillnader, fördelar och nackdelar

Att kastrera en hund är ett beslut som kan påverka både hälsa, fortplantningsförmåga och vissa beteenden. Det finns situationer där kastration har tydliga fördelar, men ingreppet innebär också förändringar i kroppen som kan medföra nackdelar.

Kastrering och sterilisering är inte samma sak, även om orden ibland används som om de betydde samma sak. I Sverige är det framför allt kastrering som utförs på hundar, medan sterilisering är betydligt ovanligare.

Vilket alternativ som är lämpligt – eller om hunden alls bör kastreras – beror bland annat på kön, ras, ålder, hälsa, livsstil och varför ingreppet övervägs.

Vad är kastrering?

Vid kastrering avlägsnas hundens könskörtlar.

Hos en hanhund innebär det att testiklarna opereras bort. Hos en tik tas äggstockarna bort och ibland även livmodern.

Två vanliga metoder för kastration av tik är:

• Ovariektomi (OE) – äggstockarna avlägsnas men livmodern lämnas kvar.
• Ovariohysterektomi (OHE) – både äggstockarna och livmodern avlägsnas.

När äggstockarna eller testiklarna tas bort minskar produktionen av könshormoner kraftigt. Hunden blir permanent infertil och hormonberoende funktioner och beteenden kan förändras.

Vad är sterilisering?

Vid sterilisering förhindras hunden från att fortplanta sig utan att könskörtlarna avlägsnas.

Det kan exempelvis innebära att:

• sädesledarna hos hanhunden kapas eller blockeras
• äggledarna hos tiken kapas eller blockeras

Testiklarna respektive äggstockarna finns alltså kvar och fortsätter att producera könshormoner.

Det innebär att hunden inte kan få avkomma, men fortfarande påverkas av sina könshormoner.

En steriliserad tik fortsätter exempelvis att ha löpcykler och en steriliserad hanhund behåller testosteronproduktionen och kan fortfarande uppvisa könsrelaterade beteenden.

Sterilisering utförs relativt sällan på hundar i Sverige.

Kastrering och sterilisering – vad är skillnaden?

	Kastrering	Sterilisering
Fortplantningsförmåga	Försvinner	Försvinner
Könskörtlar	Avlägsnas	Finns kvar
Könshormoner	Minskar kraftigt	Bibehålls
Löp hos tik	Upphör	Fortsätter
Testosteron hos hanhund	Minskar kraftigt	Bibehålls
Hormonrelaterade beteenden	Kan förändras	Finns vanligtvis kvar
Hormonberoende sjukdomar	Kan påverkas	Risken finns i stor utsträckning kvar

Möjliga fördelar med kastrering

Kastration kan ge både praktiska och medicinska fördelar, men vilka fördelar som är relevanta skiljer sig mellan hanhund och tik.

Förhindrar oplanerad fortplantning

Efter kirurgisk kastration kan hunden inte längre användas i avel.

Det kan vara en fördel i hushåll där tikar och hanhundar lever tillsammans eller i andra situationer där det finns risk för oplanerad parning.

Tiken slipper löp

Efter kastration upphör tikens löpcykler eftersom äggstockarnas hormonproduktion försvinner.

Det innebär att man slipper:

• löpblödningar
• risken för oplanerad parning under löp
• hormonella förändringar kopplade till löpcykeln

Kastration kan också hjälpa tikar som har stora problem med återkommande skendräktighet.

Kraftigt minskad risk för livmoderinflammation

Livmoderinflammation, pyometra, är en allvarlig och potentiellt livshotande sjukdom som framför allt drabbar okastrerade tikar.

När äggstockarna avlägsnas försvinner den hormonella påverkan som ligger bakom utvecklingen av sjukdomen och risken blir mycket liten.

Om både äggstockar och livmoder tas bort kan hunden inte utveckla sjukdom i den borttagna livmodern.

Testikelsjukdomar försvinner

När testiklarna avlägsnas kan hanhunden inte längre utveckla exempelvis testikeltumörer.

Kastration kan också användas som behandling vid vissa andra sjukdomar i testiklarna.

Vissa prostataproblem kan minska

Testosteron påverkar prostatan. Ett vanligt tillstånd hos äldre okastrerade hanhundar är godartad prostataförstoring, och kastration kan göra att prostatan minskar i storlek.

Det betyder däremot inte att kastration skyddar mot alla sjukdomar i prostatan.

Hur påverkas beteendet?

Kastration förändrar framför allt beteenden som är tydligt kopplade till könshormoner.

Hos vissa hanhundar kan exempelvis följande minska:

• starkt intresse för löptikar
• rymningsförsök för att söka efter tikar
• urinmarkering
• sexuellt monteringsbeteende
• rastlöshet i närheten av löptikar

Effekten varierar dock mycket mellan individer.

Kastration är inte en behandling mot alla beteendeproblem

Det är en vanlig föreställning att en kastrerad hund automatiskt blir lugnare eller mindre aggressiv. Så enkelt är det inte.

Aggression kan exempelvis bero på:

• rädsla
• osäkerhet
• smärta
• resursförsvar
• stress
• tidigare erfarenheter
• inlärning

Sådana beteenden försvinner inte nödvändigtvis när könshormonerna minskar.

Hos vissa hundar har kastration även kopplats till ökad rädsla eller osäkerhet.

Om kastration övervägs på grund av ett beteendeproblem bör orsaken till beteendet därför utredas tillsammans med veterinär och vid behov en kunnig hundbeteendeutredare.

Möjliga nackdelar med kastrering

Kastration är ett vanligt ingrepp, men det innebär både en operation och en långvarig förändring av hundens hormonbalans.

Risker vid operation och narkos

Kirurgisk kastration utförs under narkos.

Som vid alla kirurgiska ingrepp finns risk för komplikationer, exempelvis:

• blödning
• infektion
• problem med sårläkning
• narkosrelaterade komplikationer

För de flesta friska hundar är komplikationsrisken låg, men den är inte helt obefintlig.

Ökad risk för viktuppgång

Efter kastration förändras hundens energibehov och vissa hundar får samtidigt större aptit.

Det kan göra det lättare för hunden att gå upp i vikt.

Efter kastration kan därför portionsstorlek, foderval och motion behöva anpassas för att hunden ska behålla en hälsosam kroppsvikt.

Urininkontinens hos tikar

Kastrerade tikar har en ökad risk för urininkontinens, vilket innebär att hunden läcker urin utan att kunna kontrollera det.

Risken varierar mellan individer och raser.

Tillståndet går ofta att behandla med läkemedel om det skulle uppstå.

Pälsen kan förändras

Hos vissa hundar förändras pälsens kvalitet efter kastration.

Pälsen kan exempelvis bli:

• mjukare
• tjockare
• mer ullig
• mer svårskött

Hur mycket pälsen förändras varierar mellan olika raser och individer.

Leder, skelett och tidig kastration

Könshormoner har betydelse för hundens utveckling och skelettets mognad.

Forskning har visat samband mellan tidig kastration och ökad förekomst av vissa ortopediska problem hos framför allt en del större hundraser.

Sambanden varierar däremot mycket mellan ras, kön och ålder vid kastration, vilket är en av anledningarna till att samma rekommendation inte passar alla hundar.

Samband med vissa tumörsjukdomar

Kastration förändrar risken för olika typer av tumörer på olika sätt.

Vissa sjukdomar kan förebyggas helt när ett organ tas bort, medan forskning samtidigt har visat samband mellan kastration och ökad förekomst av vissa andra tumörsjukdomar hos specifika hundraser.

Det betyder inte att kastration automatiskt orsakar cancer. Många av studierna är observationsstudier där även ras, ålder, kroppsstorlek och andra faktorer kan påverka resultaten.

Det är därför bättre att väga samman hundens individuella förutsättningar än att säga att kastration generellt minskar eller ökar hundens cancerrisk.

Hur är det med juvertumörer?

Det har länge sagts att kastration av en tik före första eller andra löpet kraftigt minskar risken för juvertumörer.

Det finns forskning som talar för en skyddande effekt, men hur stor effekten är och hur starkt den påverkas av exakt när tiken kastreras är mer osäkert än vad äldre rekommendationer ofta har gett intryck av.

Nyare forskningsöversikter har därför betonat att den möjliga minskningen av risken för juvertumörer bör vägas mot andra hälsoeffekter av tidig kastration.

Fördelar med sterilisering

Sterilisering innebär att hunden behåller sina naturliga könshormoner samtidigt som den inte kan fortplanta sig.

Det kan därför vara ett alternativ om målet enbart är att förhindra dräktighet utan att avlägsna könskörtlarna.

Eftersom hormonerna finns kvar fortsätter hundens normala hormonella utveckling.

Nackdelar med sterilisering

En viktig skillnad jämfört med kastration är att sterilisering inte tar bort hormonernas påverkan.

Tiken fortsätter att löpa

En steriliserad tik har fortfarande fungerande äggstockar och fortsätter därför att genomgå sina normala löpcykler.

Hon kan:

• blöda under löpet
• attrahera hanhundar
• uppvisa beteendeförändringar under löpet
• bli skendräktig

Ägaren behöver alltså fortfarande hantera löpperioderna trots att tiken inte kan bli dräktig.

Hormonberoende sjukdomar kan fortfarande uppstå

Eftersom könskörtlarna finns kvar kan steriliserade hundar fortfarande drabbas av flera sjukdomar som påverkas av könshormoner.

En steriliserad tik kan exempelvis fortfarande löpa risk att utveckla livmoderinflammation, medan en steriliserad hanhund fortfarande kan få sjukdomar i testiklarna och hormonberoende prostataförstoring.

Hormonrelaterade beteenden finns kvar

Sterilisering är normalt inte ett alternativ om syftet är att påverka hormonstyrda beteenden.

En steriliserad hanhund kan fortfarande vara starkt intresserad av löptikar, markera, försöka para sig eller rymma för att söka efter tikar.

Kemisk kastration av hanhund

För hanhundar finns även möjlighet till kemisk eller medicinsk kastration.

Ett hormonimplantat placeras under huden och hämmar tillfälligt produktionen och effekten av testosteron. Effekten varar under en begränsad tid och hundens hormonproduktion kan senare återkomma.

Kemisk kastration kan därför vara ett alternativ när man inte vill göra ett permanent kirurgiskt ingrepp.

Det är viktigt att diskutera användningen med veterinär eftersom effekten, verkningstiden och eventuella biverkningar behöver bedömas för den enskilda hunden.

När bör en hund kastreras?

Det finns ingen enda ålder som är rätt för alla hundar.

När och om en hund bör kastreras påverkas bland annat av:

• hundens ras
• kroppsstorlek
• kön
• ålder
• fysisk utveckling
• sjukdomsrisker
• beteende
• om hunden ska användas i avel
• anledningen till kastrationen

För större och långsamt växande raser kan exempelvis skelettets utveckling vara en viktig faktor när tidpunkten diskuteras.

Vid planerad kastration av en frisk tik brukar operationen vanligtvis göras under viloperioden mellan två löp.

Diskutera därför lämplig tidpunkt med veterinär utifrån just din hund.

Kastration inför utställning och tävling

Kastration kan påverka hundens möjlighet att delta i vissa utställningar, prov och tävlingar.

Reglerna skiljer sig bland annat beroende på:

• om hunden är tik eller hanhund
• om kastrationen är kirurgisk eller medicinsk
• vilken aktivitet hunden ska delta i

Om du planerar att tävla eller ställa ut din hund bör du därför kontrollera de aktuella reglerna hos Svenska Kennelklubben innan hunden kastreras.

Bör man kastrera sin hund?

Det finns inget generellt svar.

För vissa hundar finns tydliga medicinska eller praktiska skäl till kastration. För andra hundar kan fördelarna vara små och det kan vara bättre att låta hunden förbli okastrerad.

Beslutet bör inte enbart baseras på tanken att hunden ska bli lugnare eller enklare att hantera.

Fundera i stället på:

• varför du överväger kastration
• vilka fördelar hunden förväntas få
• vilka risker som finns för just hundens ras och kön
• hundens ålder och utveckling
• om problemet du vill påverka faktiskt är hormonstyrt

Prata med veterinär innan beslutet fattas. Vid beteendeproblem kan det också vara klokt att först ta reda på vad som ligger bakom beteendet.

Sammanfattning

Kastrering innebär att testiklarna eller äggstockarna avlägsnas. Hunden blir infertil och produktionen av könshormoner minskar kraftigt.

Sterilisering innebär att fortplantningen förhindras utan att könskörtlarna tas bort. Hunden behåller därför sina könshormoner och de hormonella funktionerna fortsätter i stort sett som tidigare.

Kastration kan bland annat förebygga oönskad fortplantning och vissa sjukdomar, men kan samtidigt påverka exempelvis vikt, urinvägar, päls, leder och beteende.

Forskningen visar dessutom att effekterna kan skilja sig mellan olika raser, kön och åldrar.

Det finns därför ingen lösning som passar alla hundar. Beslutet bör göras individuellt och gärna tillsammans med veterinär, med hundens långsiktiga hälsa och välbefinnande som utgångspunkt.