Socialisering och miljöträning – introducera hunden till människor och nya miljöer

Att hjälpa hunden att känna sig trygg i världen är en viktig del av hundägandet.

Det betyder däremot inte att hunden måste hälsa på alla människor, leka med alla hundar eller utsättas för så många nya situationer som möjligt.

Bra socialisering handlar framför allt om att hunden får positiva och lagom stora erfarenheter av sådant den kommer att möta i vardagen.

Målet är inte en hund som älskar allt och alla, utan en hund som så långt det är möjligt kan hantera nya situationer utan stark rädsla eller stress.

Vad är socialisering?

Socialisering handlar främst om hundens erfarenheter av människor och andra djur.

När hunden vänjer sig vid exempelvis trafik, ljud, olika underlag och nya platser brukar man istället tala om miljöträning eller habituering.

I vardagligt språk används socialisering ofta som ett samlingsbegrepp för båda.

Det viktigaste är att hunden får upptäcka nya saker i en takt den klarar av.

Valpens viktigaste socialiseringsperiod

Valpar är särskilt mottagliga för nya erfarenheter under sina första månader.

Den viktigaste socialiseringsperioden brukar beskrivas som ungefär 3–14 veckors ålder, även om gränserna inte är exakta.

Under den här tiden är det bra om valpen får positiva erfarenheter av exempelvis:

• olika människor
• trygga hundar
• vardagsljud
• olika underlag
• bilåkning
• hantering
• nya miljöer

Socialiseringen börjar redan hos uppfödaren och fortsätter när valpen flyttar till sitt nya hem.

Hundar kan samtidigt fortsätta lära sig under hela livet.

Socialisering är inte en checklista

Det viktigaste är inte hur många människor, hundar eller platser hunden möter.

Det viktiga är hur hunden upplever situationen.

En valp behöver exempelvis inte hälsa på en person med paraply för att få en bra erfarenhet. Det kan räcka att se personen på avstånd, känna sig trygg och sedan gå vidare.

Kvaliteten på upplevelserna är viktigare än mängden.

Introducera nya människor i hundens takt

Alla hundar tycker inte om främmande människor.

Låt därför hunden själv bestämma om den vill närma sig.

Be gärna den nya personen att:

• vara lugn
• undvika att luta sig över hunden
• inte sträcka fram handen direkt
• låta hunden ta initiativ till kontakt

Hunden behöver inte hälsa.

Att lugnt kunna se människor passera utan att känna behov av att gå fram är också ett mycket bra resultat.

Barn kräver extra hänsyn

Barn kan springa, skrika och röra sig på sätt som vissa hundar upplever som ovana.

Låt därför hunden vänja sig vid barn på tryggt avstånd och utan att pressas till kontakt.

Om hund och barn umgås tillsammans bör en vuxen alltid ha uppsikt.

Nya miljöer – börja enkelt

En ny miljö kan innehålla väldigt många intryck samtidigt.

Börja därför gärna på en lugn plats och öka svårigheten gradvis.

Det kan exempelvis gå från:

1. en lugn bostadsgata
2. en park
3. ett område med lite mer människor och trafik
4. kortare stunder i en livligare miljö

Alla hundar behöver inte vänja sig vid allt.

Anpassa träningen efter det liv hunden faktiskt ska leva.

Avstånd är ett viktigt verktyg

Om hunden blir osäker kan du göra situationen enklare genom att förändra:

• avståndet – gå längre bort
• tiden – stanna kortare
• intensiteten – välj en lugnare situation

En hund som är rädd för trafik behöver exempelvis inte börja bredvid en hårt trafikerad väg.

Det är ofta bättre att börja på ett avstånd där hunden fortfarande kan tänka, undersöka och ta emot belöning.

Belöna nyfikenhet och lugna val

Belöna gärna när hunden:

• tittar på något nytt
• undersöker frivilligt
• söker kontakt med dig
• slappnar av
• klarar att gå förbi något svårt

Godis fungerar ofta bra, men även lek, beröm, nosande eller möjligheten att gå därifrån kan vara värdefulla belöningar.

Tvinga inte hunden

En rädd hund lär sig inte automatiskt att något är ofarligt bara för att den tvingas stanna kvar.

Undvik därför att:

• dra hunden fram till människor
• hålla fast den för att någon ska klappa
• tvinga den nära andra hundar
• hindra den från att skapa avstånd

Om situationen blir för svår är det helt okej att gå därifrån.

Avstånd är ett verktyg, inte ett misslyckande.

Lär dig känna igen stress

Tecken på att hunden börjar bli överväldigad kan vara att den:

• försöker gå därifrån
• stelnar
• hukar sig
• håller svansen lågt
• flåsar
• slickar sig mycket om nosen
• skäller eller gör utfall
• slutar ta godis
• har svårt att få kontakt med dig

Titta alltid på hela situationen och hundens kroppsspråk.

Om hunden verkar tydligt stressad är det ofta bättre att öka avståndet eller avsluta träningen.

Ett bra mål är att hunden kan:

• passera andra hundar
• vara i samma miljö
• ibland hälsa när situationen passar
• gå vidare igen

För valpar och osäkra hundar är några få trygga hundkontakter ofta bättre än många slumpmässiga möten.

Välj gärna lugna och socialt kompetenta hundar som passar individens storlek och lekstil.

Hundrastgårdar är därför inte nödvändiga för bra socialisering.

Om hunden redan är vuxen

Även vuxna hundar kan bli tryggare med nya människor, hundar och miljöer.

För en vuxen osäker hund handlar träningen ofta om:

• gradvis tillvänjning
• positiva associationer
• lagom avstånd
• möjlighet att själv välja

Det kan ta längre tid än med en valp.

Målet behöver inte vara att hunden ska börja älska något den tidigare varit rädd för. Att kunna hantera situationen utan stark stress kan vara ett stort framsteg.

När bör man söka hjälp?

Ta gärna hjälp om hunden visar:

• stark rädsla för människor
• upprepade utfall
• panik i nya miljöer
• kraftig rädsla för andra hundar
• aggression
• mycket svårt att återhämta sig efter stress

Vid plötsliga beteendeförändringar är det också klokt att kontakta veterinär, eftersom smärta eller sjukdom kan påverka hundens beteende.

Sammanfattning

Bra socialisering handlar inte om hur många hundar, människor och miljöer hunden hinner uppleva.

Det handlar om hur hunden upplever dem.

Tänk på att:

• börja enkelt
• låta hunden hålla ett tryggt avstånd
• belöna nyfikenhet och lugna reaktioner
• inte tvinga fram hälsningar
• välja hundkontakter med omsorg
• ta hundens kroppsspråk på allvar
• öka svårigheten gradvis

Och kanske viktigast av allt:

En väl socialiserad hund behöver inte vilja hälsa på alla.

Att lugnt kunna se en människa, hund eller ny miljö och sedan gå vidare kan vara precis det resultat du vill ha.