Hundens fem sinnen – så upplever hunden världen

Föreställ dig att gå samma promenad som din hund.

Du ser vägen, träden och människorna omkring dig. Hunden upplever samma plats – men på ett helt annat sätt.

En luktfläck vid ett träd kan innehålla information från flera andra hundar. Ett svagt ljud som du inte ens registrerar får hunden att lyfta huvudet. Något som ser rött och tydligt ut för dig kan uppfattas helt annorlunda av hunden.

Hundens sinnen är anpassade efter andra behov än våra. Framför allt spelar luktsinnet en betydligt större roll, medan människan i högre grad förlitar sig på synen.

Genom att förstå hur hunden luktar, hör, ser, smakar och känner kan vi också förstå mer av dess beteende – och varför sådant som verkar obetydligt för oss kan vara väldigt viktigt för hunden.

1. Luktsinnet – hundens doftvärld

Luktsinnet är ett av hundens mest utvecklade sinnen och har stor betydelse för hur den undersöker och tolkar sin omgivning.

Hundens nos innehåller ett mycket stort antal luktreceptorer. Exakta uppskattningar varierar mellan olika källor, individer och hundraser, men hundar har betydligt fler luktreceptorer än människor.

Dessutom är hundens nos anatomiskt specialiserad för att fånga upp och analysera doftämnen. Luften kan ledas genom delar av näshålan som är särskilt involverade i luktsinnet, vilket bidrar till hundens stora förmåga att upptäcka och skilja mellan olika lukter.

Vad kan hunden få reda på genom att nosa?

När hunden undersöker en lukt handlar det inte bara om att avgöra om något ”luktar gott eller illa”.

Doft kan ge information om exempelvis:

• andra djur som har passerat
• människor
• föda
• omgivningen
• urin och andra kroppsliga dofter
• riktningen på ett doftspår

Hundar kan dessutom skilja mycket små mängder av vissa doftämnen från bakgrundsdofterna omkring dem.

Det är därför tränade hundar kan användas inom exempelvis:

• personsök
• räddningsarbete
• narkotika- och sprängämnessök
• sök efter biologiskt material
• natur- och artskyddsarbete

Det bedrivs även forskning där hundar tränas att känna igen doftförändringar som är förknippade med olika sjukdomar. Det betyder däremot inte att hundar generellt kan ”diagnostisera cancer” – medicinska sökhundar behöver särskild träning och området är fortfarande föremål för forskning.

Nosen gör promenaden rikare

När hunden stannar vid samma grästuva länge kan det vara lätt att tänka:

”Kom nu, där finns ju ingenting.”

För hunden kan det däremot finnas massor av information där.

Att nosa är därför inte bara ett störande avbrott från promenaden – det är en viktig del av hundens sätt att utforska världen.

Att ibland låta hunden gå en lugn nospromenad, där den får välja tempo och undersöka intressanta dofter, kan vara en enkel form av mental stimulans.

Det betyder förstås inte att hunden alltid måste få följa varje lukt vart den vill. Men det kan vara bra att låta nosandet få ta plats i vardagen.

Kan hundar känna tiden genom lukt?

Ibland påstås det att hundar kan ”lukta tiden” genom att känna hur dofter i hemmet förändras under dagen.

Det är en spännande hypotes, men bör inte beskrivas som ett fastställt faktum.

Hundar kan däremot lära sig mycket genom rutiner, omgivningssignaler, dagsljus, aktivitet och dofter. Att hunden verkar veta när någon brukar komma hem kan därför bero på flera olika ledtrådar – inte nödvändigtvis på att den bokstavligen luktar hur mycket tid som gått.

2. Hörseln – hunden hör högre frekvenser än vi

Hundars hörselområde skiljer sig från människans.

Människan brukar kunna höra frekvenser upp till omkring 20 000 Hz som ung, medan hundar kan uppfatta betydligt högre frekvenser.

Hundens övre hörselgräns ligger högre än människans och varierar mellan individer. Hörselförmågan påverkas också bland annat av ålder och hörselhälsa.

Det är därför hunden kan reagera på högfrekventa ljud som vi människor inte uppfattar.

Öronen hjälper hunden lokalisera ljud

Många hundar kan röra ytteröronen och rikta dem mot ett ljud.

Det hjälper hunden att avgöra:

• varifrån ljudet kommer
• om ljudet närmar sig
• vad den bör rikta uppmärksamheten mot

Öronens form varierar samtidigt mycket mellan hundraser, från stora stående öron till små eller hängande öron.

När bra hörsel blir en nackdel

Ett känsligt hörselsystem betyder också att vissa ljud kan upplevas som obehagliga eller skrämmande.

Hundar kan reagera starkt på exempelvis:

• fyrverkerier
• åska
• skott
• byggljud
• brandvarnare
• andra plötsliga eller intensiva ljud

Ljudrädsla bör tas på allvar.

En rädd hund ska inte tvingas stanna nära ljudet för att ”vänja sig”. Vid kraftig ljudrädsla kan veterinär eller kunnig hundbeteendeexpert hjälpa till med en anpassad plan.

Hunden lyssnar också på oss

Hundar reagerar inte bara på själva orden vi använder.

De kan också uppfatta skillnader i bland annat:

• tonläge
• rytm
• intensitet
• röstens känslomässiga uttryck

Det är en av anledningarna till att samma ord kan få olika betydelse för hunden beroende på hur det sägs.

Hundens tolkning av människan bygger dessutom på flera sinnen samtidigt. Rösten kombineras med exempelvis kroppsspråk, ansiktsuttryck, tidigare erfarenheter och situationen runt omkring.

3. Synen – hunden ser världen annorlunda

Det finns en gammal föreställning om att hundar bara ser svartvitt.

Det stämmer inte.

Hundar har dikromatiskt färgseende, vilket betyder att de har två typer av färgkänsliga tappar i näthinnan. Människan har normalt tre.

Hundar kan framför allt skilja färger inom det blå och gula området.

Röda, orangea och gröna färger skiljer sig däremot inte åt på samma sätt som de gör för oss. Hundens färgseende kan därför ungefär jämföras med vissa former av röd-grön färgblindhet hos människor.

Färgval kan faktiskt spela roll

Det här kan vara praktiskt att känna till vid hundträning.

En röd leksak i grönt gräs kan se väldigt tydlig ut för dig men behöver inte göra det för hunden.

Blått och gult kan däremot vara lättare för hunden att urskilja.

Naturligtvis använder hunden samtidigt både lukt, rörelse och andra ledtrådar för att hitta föremålet.

Bättre anpassad för svagt ljus

Hundens öga har fler ljuskänsliga stavar än människans och är bättre anpassat för att fungera i svagt ljus.

Bakom näthinnan finns dessutom hos hunden ett reflekterande lager som kallas tapetum lucidum.

Det reflekterar ljuset tillbaka genom näthinnan och hjälper ögat att utnyttja begränsat ljus bättre.

Det är också därför hundars ögon ibland ser ut att lysa när de träffas av exempelvis en bilstrålkastare eller kamerablixt.

Rörelse är viktig för hundens syn

Hundens syn är också väl anpassad för att upptäcka rörelser.

Samtidigt är synskärpan generellt sämre än hos en människa med normal syn.

Hunden kan därför vara mycket snabb på att lägga märke till något som rör sig, även om den inte ser samma detaljrikedom som vi gör.

Synfältet varierar dessutom mellan olika hundar beroende på huvudets och ögonens placering.

En långsmal vinthundsskalle och en kort, bred skalle ger inte exakt samma visuella förutsättningar.

4. Smaksinnet – mindre dominerande än lukten

Hundar kan naturligtvis känna smak, men smaksinnet har inte samma dominerande roll som luktsinnet.

Hundar har färre smaklökar än människor, men de kan ändå uppfatta flera grundläggande smakkvaliteter.

Det handlar bland annat om:

• sött
• surt
• bittert
• salt

Så påståendet att hundar inte bryr sig om söta smaker stämmer inte riktigt – hundar kan uppfatta sötma.

Lukt och smak arbetar tillsammans

Det vi brukar kalla ”smak” är egentligen en kombination av flera sinnesintryck.

Lukten från maten påverkar starkt hur den upplevs.

Eftersom hundens luktsinne är så välutvecklat spelar doften därför en stor roll när hunden avgör vad som verkar intressant att äta.

Det kan också förklara varför vissa hundar tappar intresset för mat när luktsinnet påverkas.

Varför äter hundar konstiga saker?

Hundar kan ibland äta:

• gräs
• jord
• avföring
• papper
• tyg
• andra föremål

Det ska däremot inte förklaras med att hundens smaksinne helt enkelt fungerar annorlunda.

Orsakerna kan vara många och bero på allt från normalt undersökande beteende till vana, stress eller medicinska problem.

Om hunden regelbundet äter sådant som inte är mat – särskilt föremål som kan orsaka stopp eller förgiftning – bör beteendet tas på allvar och vid behov diskuteras med veterinär.

5. Känseln – beröring, tryck och kroppskontakt

Hunden har känselreceptorer över hela kroppen som registrerar exempelvis:

• beröring
• tryck
• temperatur
• smärta

Olika delar av kroppen är olika känsliga.

Nos, ansikte och tassar innehåller mycket sensorisk information, och runt ansiktet finns dessutom hundens morrhår – vibrisser.

Morrhåren är mer än bara hår

Morrhåren är grövre och sitter djupare förankrade än vanliga pälsstrån.

Själva hårstrået känner ingenting, men rörelser i morrhåret överförs till känsliga strukturer runt hårsäcken.

På så sätt kan hunden registrera information om föremål och rörelser nära ansiktet.

Morrhåren kan bland annat bidra med information när hunden:

• undersöker något på nära håll
• navigerar i begränsade utrymmen
• känner rörelser eller luftströmmar nära ansiktet

De är alltså en del av hundens sinnessystem och inte bara dekorativa hårstrån.

Alla hundar tycker inte om samma sorts beröring

Många hundar uppskattar fysisk kontakt med människor de känner.

Men det betyder inte att alla hundar vill bli:

• kramade
• klappade på huvudet
• fasthållna
• pussade
• berörda av främmande människor

Hundar har individuella preferenser precis som vi.

En hund som vill fortsätta kontakten kan exempelvis själv söka sig närmare eller be om mer.

En hund som inte är bekväm kan istället:

• vända bort huvudet
• flytta sig
• slicka sig om nosen
• stelna
• sänka kroppen
• försöka gå därifrån

Att respektera sådana signaler hjälper hunden att känna att den kan påverka situationen.

Beröring är också viktig vid hundvård

En hund behöver under livet kunna hanteras vid exempelvis:

• kloklippning
• pälsvård
• tandborstning
• veterinärundersökningar
• kontroll av tassar och öron

Därför är det bra att träna hantering i lugna och positiva former redan från början.

Målet bör inte vara att hunden ska behöva ”stå ut med vad som helst”, utan att den gradvis lär sig att hantering är trygg och förutsägbar.

Har hunden verkligen bara fem sinnen?

När vi pratar om de fem sinnena använder vi den klassiska indelningen:

lukt, hörsel, syn, smak och känsel.

Men biologiskt är verkligheten mer komplicerad.

Hundar – precis som människor – har även sinnessystem som hjälper dem att uppfatta exempelvis:

• balans
• kroppens position och rörelser, så kallad proprioception
• temperatur
• smärta

De ”fem sinnena” är därför framför allt ett enkelt och praktiskt sätt att beskriva några av de viktigaste sätten hunden tar emot information från omvärlden.

Låt hunden få använda sina sinnen

Kunskap om hundens sinnen kan också påverka hur vi utformar vardagen.

Du kan exempelvis:

• låta hunden nosa ordentligt på promenaden
• erbjuda sökövningar och nosework
• tänka på ljudnivån i hundens miljö
• använda färger hunden lättare kan urskilja vid träning
• erbjuda olika säkra material och underlag att undersöka
• respektera hundens signaler vid fysisk kontakt
• variera miljöer utan att överväldiga hunden

Berikning behöver alltså inte alltid innebära avancerade aktivitetsleksaker.

Att bara få lukta, lyssna, undersöka och känna kan vara en stor del av upplevelsen.

Sammanfattning

Hundens fem sinnen fungerar inte som våra.

Luktsinnet ger hunden tillgång till en doftvärld som vi människor bara kan ana.

Hörseln gör det möjligt att uppfatta betydligt högre frekvenser än människan kan höra.

Synen har ett mer begränsat färgspektrum men är väl anpassad för rörelser och svagare ljus.

Smaksinnet är mindre framträdande än hos människan och samverkar nära med hundens kraftfulla luktsinne.

Känseln hjälper hunden både att undersöka omgivningen och kommunicera genom fysisk kontakt.

Ju mer vi förstår om hur hunden upplever världen, desto lättare blir det också att förstå dess beteende.

Nästa gång hunden stannar länge vid en till synes ointressant grästuva kanske det därför är värt att låta den nosa färdigt.

För dig är det bara en grästuva.

För hunden kan det vara dagens mest intressanta nyhet.